Odla i trädgården – Så lyckas du med grönsaksodlingen

Är du sugen på att odla lite grönsaker i ditt nya trädgårdsland? Vi bjuder här på några riktigt matnyttiga tips som hjälper dig att få fart på hemmaodlingen.

Bort med ogräs och rötter

Det första steget mot en fin planteringsjord är att rensa bort ogräs, sten och rötter. Se helst till att förberederna är igång senast hösten innan du tänker börja odla. Ta bort grästorv och alla rötter, speciellt från grova ogräs. Stenar och rötter från träd som står runt om trädgårdslandet ska också tas bort.

Se till att ha bra jord

Ska man odla grönsaker så måste jorden vara djup, porös och näringsrik. Lerig, hård jord och magrare sandjord bör man berika med mull och kompost. Torv och barkmylla luftar också upp tung lerjord. Blanda ihop gödslet ordentligt i jorden. Om du köper jord, undvik de billigaste produkterna, de är ofta av dålig kvalitet och har lågt näringsvärde.

Välj lättodlade grönsaker

För en nybliven odlare är det bäst att välja lättodlade grönsaker, där man samtidigt kan få en stor skörd. Många hemmaodlare har tappat lusten efter att han valt för svårodlade grönsaker. Grönsaker som är bra att mjukstarta med är dill, persilja, lök, bönor, plocksallat och morötter. Kryddor som exempelvis gräslök, timjan och salvia är också bra tips.

Vattna med mycket näring

Till bladgrönsaker räknas bland andra sallat, kål, spenat. Dessa samt även lök behöver extra tillskott av näring under högsommaren. I början av juli är en bra tid. Antingen kan du köpa flytande näring som du vattnar växterna med. Det går också att göra eget gödselvatten genom att lösa upp hönsgödsel i vatten. Vill du vara ekologisk så kan du göra gödselvatten av exempelvis nässlor eller vallört.

Gå inte på jorden

Försök att inte trampa i och mellan raderna. Är jorden porös så växer det bättre, därför bör man inte ”packa den” genom att gå på den. Lägg ut några brädor som du kan gå på när du rensar och skördar, eller dela in landet med plankor och stockar, så når du överallt utan att behöva gå på jorden.

Stoppa sniglarna

Mördarsniglar förstår många grönsaksland, främst i Syd- och Mellansverige. De måste bekämpas, annars ödelägger de snabbt din skörd. Sniglarna går att avliva med ett snabbt klipp bakom huvudet. Du kan även skydda tidiga plantor med odlingskupor eller ett miniväxthus.

Glöm inte att vattna

Är det varmt och torrt så torkar jorden snabbt ut. Har du sått nyligen så är det bäst att strila vatten med kanna varje dag. När växterna börjar ta fart så är det bättre att vattna mer sällan, fast rikligare. Känn efter med knogarna så att du vet att jorden är fuktig ända ned till rötterna. Täck gärna över med lite klippt gräs för att behålla fukten. Gräsklippet ger också mer näring till växterna.

Rensa ogräs ofta

Ogräs stjäl näring och konkurrerar med dina växter, därför ska du rensa bort det så fort det visar sig. Rensar du bort det när ogräsplantorna är små så blir det inga problem. Du kan rensa ett land på 10 kvadratmeter på en kvart, om du låter ogräset växa för länge kan det ta flera timmar. Om du odlar tätt så blir det svårare för ogräset att etablera sig i ditt trädgårdsland.

Beskär fruktträd – Lär dig grunderna i trädbeskärning

Fruktträd bör beskäras emellanåt för att må bra och bära frukt. Här går vi igenom några viktiga tips om hur man ska gå till väga när man kapar grenarna för att förbättra skörden.

Ett fruktträd mår som bäst om man gör en lätt beskärning varje år, även om många nöjer sig med en större var tredje-fjärde år. Äpplen och päronträd ska man beskära varje år, medan plommon och körsbär inte är lika krävande. En grundregel är att man genomför kraftiga beskärningar de första två till tre åren för att forma trädet, sedan kan man göra en mindre beskärning varje år, för att det ska bildas ny frodig fruktved.

Man bör vänta i alla fall ett år innan man börjar beskära ett fruktträd. Ett nyplanterat träd behöver all den energi det kan få för att klara sig, och en beskärning kan bli kostsam. Undantaget är om trädet har ett konkurrerande toppskott, det bör tas bort.

Varför beskär man då ett fruktträd? Först och främst för att de unga träden får en stabil och jämnt fördelad krona och skapa fruktved som ger jämn bra skörd. Men beskärning gör även att ljusinsläppet i kronan blir bättre på äldre träd. Man förhindrar dessutom skador på trädet och underlättar plockningen av frukten genom att man håller trädet lågt.

Sensommar och tidig höst är bästa tiden

När är det bäst att beskära fruktträd? Man brukar tala om JAS-perioden, juli, augusti och september, som den ideala tiden att plocka fram den stora trädgårdssaxen. Anledningen till detta är att träden blöder minst och såren från beskärningen läker bäst under den perioden. Under sensommar och höst är det också lättast att se vad som ska tas bort eftersom lövkronan år som mest utvecklad då.

Viktigast när man beskär ett träd är att ha vassa verktyg som gör rena och fina snitt, som gör att såren läker snabbare. För att beskära ett fruktträd behövs egentligen bara två verktyg: sekatör och handsåg.

När man skaffar en sekatör så lönar det sig att satsa på kvalitet. Då blir jobbet både enklare och roligare. Vill man komma högre upp i trädet så finns det stångsekatörer, men det är alltid lättare och ger bättre precision att klippa med en vanlig sekatör. Ställ dig på en stege om det är möjligt!

Vi rekommenderar en dubbelskärig sekatör, som ger ett fint snitt, som gör trädets läkning lättare.
Är grenen för tjock för en sekatör får man använda en handsåg. Det är en liten behändig, fintandad såg som ger fina och släta snittytor.

Några viktiga saker att tänka på när man beskär ett fruktträd:

  • Välj grenar med trubbig grenvinkel, över 45 procent.
  • Det är viktigt att ta bort inåtväxande och kraftigt uppåtväxande grenar.
  • Ta bort döda och skadade grenar för att undvika sjukdomar.
  • Lägg snittet utanför grenkragen, den rynkade barken mellan huvud- och sidogren.

Trädgårdens a till ö – Lär dig mer om växter och odling

Det är inte lätt att hålla reda på alla svåra ord och krångliga begrepp inom odling och trädgård. Här hjälper vi till med kollen med en trädgårdens a till ö.

Avläggare är en gren eller ranka som man böjer ner mot jorden och låter den slå rot. Då bildas en avläggare som man tar bort från originalplantan. Avläggaren kan man sedan odla vidare på egen hand.

Biologisk bekämpning innebär att slutar att använda bekämpningsmedel mot ohyra och sjukdomar och istället använder djur som äter upp ohyran. Man kan till exempel använda nyckelpigor mot bladlöss.

Citrusfrukter, som apelsin, citron och lime, har blivit populärt att odla även i Sverige på senare år. Men det krävs mycket värme och det gäller att kunna ha några plusgrader i växthuset året om.

Drivning innebär att man påskyndar en växts utveckling. Drivning kan innebära att man ger extra värme eller högre luftfuktighet. Man kan också förkorta växtens viloperiod.

Ekologisk odling innebär att man odlar med så liten inblandning av konstgödning och kemikalier som möjligt. Inom odlingsbranschen finns det många olika regler för vad som räknas som ekologiskt odlat.

Formklippning, känd från bland annat klassiska engelska trädgårdar innebär att man klipper ett träd, buske eller någon annan växt till en geometrisk eller skulptural form. Det engelska uttrycket ”topiary” används också emellanåt.

GMO är kort för genetiskt modifierade organismer. GMO innebär att man går in för att förändra arvsmassan för att växten ska få de egenskaper man önskar. Oftast handlar det om at man vill att växterna ska bli mer tåliga mot exempelvis skadeinsekter.

Hybridväxt är en växt som kommit till genom att man korsat två olika växter som är genetiskt olika.
Mycket vanligt, i dag är till exempel de flesta sommarväxter framkorsade hybride.

Jordmån är de översta lagren av jorden som kan ha många olika karaktärer. Några exempel på jordmån är mull, humus och matjord. Vilken jordmån man har påverkas av många olika faktorer som klimat, samt vilka växter, svampar och djur det finns på platsen

Knopp är ett outvecklat bladskott på en växt, bland annat på träd och buskar. En sidoknopp sitter i bladvecket. Toppknoppen sitter på skottspetsen.

Limring är en remsa som man preparerar med lim. Den lindas runt fruktträd på hösten för att skadedjuret frostfjäril inte ska kunna klättra upp i trädet och lägga sina ägg.

Mikroorganismer spelar en stor roll i nedbrytningen av organiskt material och har därmed en viktig roll i det ekologiska kretsloppet. Mikroorganismer är osynliga för blotta ögat, man kan bara se dem i mikroskop.

Nematoder är mikroskopiskt små maskar, som finns i många former. Vissa skadar växter och bör bekämpas, men det finns även de som kan användas vid biologisk bekämpning.

Organiska gödselmedel består av ämnen som från växt- eller djurriket och tillför näring till jorden. De förbättrar dessutom strukturen på jorden. Animaliskt gödsel tillverkas av slaktavfall. Naturgödsel kommer från djurens avföring, urin eller rötslam, eller kan bestå av kompost av matrester och växtmaterial.

Permakultur är ett planerat odlingssystem avsett för livsmedelsproduktion. Naturens växtsätt och stor mångfald inspirerar till den hållbara permakulturen, som har till syfte att säkra en långsiktig självförsörjning.

Roten hjälper växter att stå stadigt i jorden och ser till att den får livsnödvändigt vatten och näring. Rötter består av huvudrot och sidorötter.

Sommarblommor är ett samlingsnamn för ettårigt odlade blommor och andra växter som planteras ut till sommaren. Sommarblommor är avsedda för prydnad.

Tvåårig ört (bienn) är en växt som redan första året utvecklar en kraftig rot. Även en bladrosett utvecklas, den övervintrar och redan andra året börjar växten att blomma.

Urlakning är när näringsämnen frigörs i jorden och sköljs bort av regn. Urlakning kan även ske vid vattning av odlingar.

Varmbänk är en ofta isolerad odlingsbänk. Till varmbänken använder man komposteringsvärmen för att värma upp jorden under de kallare delarna på året.

Ympa betyder att man planterar in en del av en växt på ena annan växt. Ympningen gör man i den nya växtens stam eller gren.

Zonkarta är en karta över landets olika klimatzoner. Zonkartan ger en ganska bra bild av i vilka delar av landet det går att odla vedartade växter. Ett annat zonsystem gäller för perenner.

Årsskott är nya och mjukt saftiga skott som växer ut under växtsäsongen hos främst vedartade växter.

Ädelros är en sorts av ros som är ympad på en grundstam. Ädelrosor blommar från juli till senhösten och är oftast mellan 30 och 150 cm höga.

Övergödning betyder att växter får för mycket näring och därmed inte kan ta upp den. Näringen läcker då ut i naturen, vilket kan skapa problem i det biologiska systemet.

Bygga växthus – Vad du ska tänka innan du bygger ditt växthus

Att tänka på när du sätter upp ett växthus

Var du än bor i landet så är ett växthus mycket bra att ha om du odlar till husbehov. Det spelar ingen roll m du bor i norra eller Sverige, vårt kalla klimat gör ett växthus värdefullt över hela landet, även om man möta våren tidigare och förlänga sommaren lite extra i norr med hjälp av ett växthus.

Vad ska man då välja för typ av växthus? Det beror förstås på vad du ska odla och vilka ambitioner och behov du har för din odling.
En hobbyodlare som väljer att sätta kanske lite gurka och tomater kan nöja sig med ett enklare växthus. Har man lite högre ambitioner och vill odla knepigare arter som paprikor, pumpor, utplanteringsväxter eller kanske till och med vindruvor, så har man mycket att vinna på att bygga ett riktigt välisolerat växthus i en större storlek.

Många olika modeller

Växthus finns i ett flertal modeller och prisklasser, men det viktigaste är ändamålsenligheten, att man kan använda så mycket som möjligt. Det finns många växthusmodeller, exempelvis ”lusthustypen” som är omöjliga att utnyttja till fullo.

Den avlånga modellen är betydligt bättre anpassad för normalt odlande. Bredden på växthuset är viktig, det gäller att få plats med gångar och bord runt odlingsraderna. Glöm inte heller att dörren till växthuset är så pass bred att så att du kommer in med en rejäl skottkärra!

Se till att släppa in luft

Luftinsläppet är en annan viktig detalj som tyvärr är bristfällig på många av dagens växthusmodeller. Luftluckorna bör vara så stora som 15-20 procent av takets yta för att man ska få tillräcklig utluftning en varm och solig sommardag. Luckor bör man ha på båda sidor av huset och det är bättre med fyra små än två stora. Automatisk luftning är också en bra idé, då grillar man inte sina växter om man glömmer luftningen under en riktigt varm dag.

Hur man placerar växthuset på tomten är också av stor betydelse. Delvis med tanke på utseendet, delvis för att få rätt mängd ljus och sol. Växthuset bör inte vara skuggat åt något håll, men det är en fördel med lite lövträd som kan skugga den starkaste sommarsolen mitt på dagen.

Växthus interiör

Bäst är att placera växthuset på en plats dit solen når fram redan tidigt på förmiddagen och sedan ligger på ända in på kvällen. Om växterna får sol redan tidigt på morgonen så är det förstås ännu bättre, växter behöver som bekant mycket ljus.

Viktigt materialval

Glas, plastskivor eller plastfolie? Vilket material man ska använda när man bygger växthuset är också avgörande. Ett växthus i glas är snyggt och håller länge, men där är kraven på ett stadigt underlag stora. Ska man värma upp växthuset under längre perioder så är det mest ekonomiskt att använda plastskivor med luftkanaler i skivorna. Ett växthus med enbart plastfolie kan man använda om man inte tycker att utseendet har betydelse för platsen man har valt eller för ett tillfälligt växthus. Med dubbla lager folie kan ett sådant växthus spara på värmen ganska bra det med.

När man är har svar på dessa frågor är det dags att börja tänka på hur och vad man ska odla i växthuset.